Överblickar

Så har man hunnit träna lite igen, jobba och sova! Lyckades i förra veckan fyra nätter sova ca. 10 timmar och fast det i början kändes tröttsamt att vakna nästa morgon så blev man mycket snabbt van. Men det är otroligt svårt att uppehålla en sådan rytm att jag nu försöker på att iallafall sova ca. 9 timmar varje natt. Rytmen for också bla. pga. att vi var ett varv med Etta och Mr. N till KY Klubi i Helsingfors på lördagen. Tack för McDonalds maten! Var också på dagen i Helsingfors med 80% av familjen och shoppa lite. Kom hem med ett par svarta snygga boots med passlig klack, en "mushmush" vinröd ylletröja och ett par nya kulor i nacken. Fick min julkalender också! Söndagen gick sedan ut på att städa och fixa i rummet och dessutom möblerade jag om hela rummet. Idag bar det av till Kimito med buss var vi spelade våra semi-final matcher inom skolinnebandyn. Motståndarna var Kimito och våra medpassagerare Ekenäs. Resultatet blev; FINAL! Ser riktigt framemot en roadtrip till Österbotten i början av nästa månad för final matcherna. Så blev det träning ännu för hela bunten vilket kanske inte var ett så bra val för min del, har knäna väldigt ömma och lyckades försträcka en muskel i ryggen. För att låna Laskas (vår tränares) ord så är jag en 93 år gammal tant med försträckningar och reumatism... och stelheten kan man inte ju glömma. Glamorous! Jag hoppas verkligen på en bättre fiilis i morgon, för att nu tar allt bara sjukt. Men jag vet att jag iallafall har fått något gjort idag!
För att gå till andra ärenden så har jag idag konstaterat att jag inte är samma person som 2-3 år sedan, och jag älskar det! Jag har blivit så självsäker och säger vad jag tycker då jag känner att jag blivit behandlad fel. Detta förstod jag först när min ena kompis sa förskräckt åt en incident som inträffat mig att "Jag förstår inte att du våga säga så där, jag skulle aldrig ha kunnat göra så.".  Att stå upp för sig själv är kanske det viktigaste man bör kunna göra, just för att det är för ditt eget bästa. Tänka sig att jag förstod det nu först. Där ser man, saker och ting behöver tid för att kunna mogna och blomma ut i en själv, allt bjuds inte rakt ut. Men är inte det det bästa i det hela?


Öde

Den allmänna sinnesstämningen har helt tydligt ändra åt mig under den senaste månaden. Från att ha varit den som vill vara på allas sida, till att ha blivit mer självisk. Förstås i måttlig mängd men när man tänker på det, så handlar det om ens eget liv, egna val, egen framtid. Varför skulle man leva den så mycket enligt andras liv? Valen skall göras enligt eget tycke och smak med med en viss tanke på andras välmående. Det är ganska svårt att förklara det, men jag tror ni förstår vad jag menar.
Något som jag även har börjat uppskatta är ödet, detta kombinerat med mitt nya tänkande. Från att ha tagit motgångar väldigt hårt och personligt har jag bytt om till att acceptera det hända och tro på det att justice eller ödet korrigerar det. Helt enkelt att följder kommer med tiden till rätt person och den som dömts fel gottgörs. Detta bevisades med en gårdags händelse och händelser mycket långt under den senaste månaden. Ögonblicket då man förståd att ödet hade slagit in, kunde man inte låta bli att känna vågen av lättnad och lycka. Hårda tider medför goda. För övrigt kunde inte gårdagen ha blivit bättre, man tackar!
Fick på samma gång en känsla av stor avundsjuka då jag i vårt tamburskåp och hittade mammas hög av otroligt vackra och stiliga vinter/höst klackskor. Just sådana som man själv skulle villa ha en hög av. Jag prövade på några och kunde bara konstatera att jag vill ha dem. Tyvärr har jag fått några av pappas gener och är lång till växten, vilket medför stora fötter, rättare sagt 41, då min mamma har ca. 38. Lycka till att gå stiligt i de skorna då det ända du kan tänka på är den ohärdiga smärtan. Det finns väll helt enkelt inget annat alternativ än att börja själv köpa nya skor, mycket nya skor.
Men nu är det träningar som gäller!

Hasta la Vista!

V-slut

Det är konstigt hur man emellanåt får en sådan tydlig känsla av att man inte riktigt hinner med med sitt eget liv. Jag är dessutom ännu också störd över hur snabbt tiden går! Det ända jag kan tänka på är de kommande studentskrivningarna... Snart är det även provvecka! Suck, och åter suck. Nå, ingen vits att sörja sådant som kommer, någongång måste man ändå deal with it.
Så var det v-slutet och Affes, kul var det som sjutton! Jag har aldrig skrattat så mycket, för det kan man väll tacka en liten incident, haha. Skicket var det passligaste och vi stack därifrån med Etta och Jasse just passligt före alla andra. Fiilisen var bra, mycket bekanta, några nya bekantskaper, sjuka fötter osv. Ovanligt många bjudna drinkar även, tack! Söndagen gick ut på relativt mycket småpysslas, vilket i detta fall även var riktigt skönt. Måndagen kändes sen igen lika hemsk som alltid och jag blev en del olycklig när jag fick höra att läraren i min ena samhällslära kurs har blivit sjukskriven, troligtvis hela resten av kursen. Jag tog tom. denna kurs på nytt för att jag gillade den så mycket, mycket även pga. den otroligt bra läraren. Vikarien har inte samma touch i ämnet, hmpf... Så höll jag sällskap till min ena kompis och dråg några rundor i Fiskars skutsin, haha. Idag, absolut ingen stress. Fick ett litet fel i bilen även fixat men fick veta att jag måste vänta ända tills nästa veckas onsdag för att få vinterringarna under. Har just ätit och lagade nu ihop lite brownies som jag skall snart sluka i mig, slurp! Hoppas de är goda..! Hade tänkt stanna hemma resten av kvällen även, läsa lite på min bok och laga matematik läxorna. Men vad säger jag? Jag har för första gången på evigheter inga läxor i matematiken! Badabim badabom. Alltså en lugn kväll med brownies och bok, nam! (Om inte planerna ändrar igen, som det många gånger gör.)

Adios!

Framsteg?

Tekemistä riittää, hela tiden. Men det är helt okey, jag hinner inte få tråkigt vilket jag för ett år sedan hela tiden hade. Har fått det även regelbundet att läsa på min bok varje kväll före läggdags, vilket är nästan konstigt för att jag har alltid svårt att hålla mig till något nytt. Boken är faktiskt intressant när den tar upp saker man aldrig tänkt på tidigare. Dessutom trodde jag att sådant inte kan åtgärdas, det är sådant som vi gör automatiskt, turns out att det går att åtgärda! Förstås tålamod krävs och mycket tid. Det går mycket även ut på att observera andra människor. Jag ser det dock som ett intressant projekt så att säga, ett projekt som sedan skall anpassas till mitt eget liv. Jag är riktigt ivrig! Det projekt som jag redan haft lite på gång har jag svårt att säga om det fungerar, men har inte fått några direkta set-backs iallafall. Återstår att se! Så får vi se med tiden att fungerar allting överhuvudtaget men jag fortsätter att läsa vidare.
Har lite fått problem med att reda upp allt inför vårt förenande med innebandylaget. Kostnader, arrangemang osv. Det känns allting så råddigt just nu att jag inte kan säga just något. Vi hoppas det fixar sig.
V-slutet? Jobb idag men inget på lördag, skönt! Så det blir att fara ut med Etta, till Affes of course! Med Halloween som tema så skall vi även satsa och klä ut oss och hoppas på the grand prize. Snyggt kommer det iaf att se ut, haha. Kanske vi syns?

Ciao!

Beslutsamhet

Så har det gått några dagar igen sedan man bloggade. Jag måste säga, att jag förstår inte vart all tid far. Fast vi på natten mellan lördag och söndag fick en timme till, har absolut inget ändra. Varför skulle det ändra? Jaa, kanske man skulle ha blivit piggare och orkat mera, jag vet inte. Men jag måste säga att jag på något sätt upplevt en förändring, en mycket positiv sådan. Det har säkert hjälpt att man fått sakerna någotlunda under kontroll att man börjat märka vilka saker under stressens tid farit snett. Kanske det låter fånigt, men jag tror på riktigt att jag kan ändra mitt liv till det som jag vill att det skall vara. Det är ändå mitt liv, mina beslut, min framtid. Jag har läst en psykologisk bok som jag en tid sedan anpassade till mitt liv och det fungerade otroligt bra. På senaste tiden har det blivit mindre men tidvis har jag änvänt det och också då fungerat. Angående ämnet har jag ennu två böcker till, och började igår läsa på den andra. Det har givit mig en boost och inspirerat mig ennu mera till en förändring. Problematiken är dock det att ändringen sker inte över en natt och jag har ett otroligt dåligt tålamod. Men för att följa det psykologiska tankesättet, så kommer det att hända, för att jag vill det! Jag har tom. tagit ett litet projekt till mig som jag med detta skall, och faktiskt skall, fullgöra! Det är dags att även tuffa till sig, för livet utanför denna lilla stad är troligtvis värre.
The strongest survive!

Word up!

Usch!

Jag är otroligt dålig med det här. Det har faktiskt inte varit brist om saker att skriva om här, men jag har väll blivit lite lat och upptagen. Fast det tar inte äns 10-15 min att skriva hit lite vad som hänt och skett. Hmm.. var skall jag börja? I förstahand kan jag väll berätta att jag börja träna i vårt innebandy lag igen, FBC Elit. Den här gången tränar jag dock till målvakt! Idén kom ursprungligen från förra säsongen då vi hade matcher men igen målvakt. Så förra tränaren, Henkka, föreslog att den som är intresserad får pröva. Så jag tog möjligheten till akt och träna efter matcherna kanske en 2-3 gånger i målet. Sen kom min ca. 6 månader långa paus... Då sugen kom tillbaka så förstod jag att de skulle behöva en målvakt till årets Storvreta och även en målvakt till skolinnebandyn. So here I am! Det har varit faktiskt roligt, lite frustrerande kanske till början. Jag klarar av skott, men sedan tycker jag att jag helt enkelt suger som målvakt i matcher, vilket inte är ju så himla bra... Men, allting har sin tid. Vad kommer till skolinnebandy turneringen, så kom vi vidare! Förra året blev det silver, jag spelade på plan, detta år hoppas vår gymnastiklärare på guld, med mig i målet... *Kröhöm*, no pressure.
Vad annat? Jag var förra veckan till Helsingfors med Etta på en ABI-fest i Royal Onnela. Vad kan jag säga, kul!! Jag tror der blir några flera sådana tillfällen för oss i fortsättningen. Vad som kommer till skolan, så börjar jag ha sakerna under kontroll. Jag fungerade som ordförande på våran Paneldebatt med Maarit Feldt-Ranta och Tomas Blomqvist. Helt okey, men jag skulle helst inte ha blivit på bild till EU-etelä... Njaah, ei voi mitään! Ingen Affes blev det heller, vilket kändes ganska skönt. Men nästa vecka blir det på fredagen! Jag var så glad att vakna idag på morgonen i varma sängen då det regnade och stormade ute. Ovädret fortsätter ennu också. Så förstås blev det att rösta i kommunalvalet. Vi skall se om pappan min kommer in eller inte.
Idag blir det träningsmatch mot HaHy, Hangö. Vi hoppas på det bästa, dock är de ganska avancerade. Hmm... det var ganska långt det som hänt under de senaste två veckorna, många smådetaljer dock utlämnade. Jag skall försöka och förbättra mig med detta bloggande nu, försöka...

Mors!

*Suck*

Jag har inte riktigt lyckats med mina planer. Denna vecka skulle jag bara varva ner och få allting som behöv göras gjort, men här sitter jag nu då och skriver om de att jag inte riktigt fått något gjort förutom det nödvändiga, haha. Jag har aldrig tidigare haft så lite problem med att få tiden att gå varje dag och vecka. Jag hinner inte själv äns med, och det är det som får mig otroligt stressad! Tiden går mycket snabbare än vad jag går och jag hänger definitivt inte med. Men jag har lovat mig själv att göra iallafall två obligatoriska saker klart det här v-slutet.
Idag var jag på jobb och för första gången på länge så hade jag nästan roligt där, jag var glad och pigg. Detta faktiskt tack vare gårdagens händelse, jag fick en gammal sak som hängt på mig i över ett år äntligen uppklarat på det sättet att jag är nöjd över hur saken avslutades. Jag är på riktigt äntligen färdig  att säga att jag tror på bättre tider. Jag har en sådan lättnads känsla att jag inte kan förklara det äns. Jag tror kanske Etta förstår det bäst. Vad kan jag säga.. vau! Tack vare detta tror jag även att i nästa vecka kan jag faktiskt börja med min nya "livsplan". Skall börja träna i nästa vecka även, och i målet. Jag måste vara i målet i Storvreta och i skolinnebandyn också så jag måste bli bra, haha. No pressure... Men hey peeps, jag har just ätit det snabbaste jag kan och fick min förtillfället favorit låt T.I. feat. Rihanna - Live Your Life åt mig själv och snart till Serendipity och chilla lite. Sen ska vi se.

Auf Wiederschein!

Småning om

Jag har hittat hit emellan. De senaste fyra dagarna har varit fulla med program av olika slag som vanligt. Det blir faktiskt inte så ofta att gnälla över hur tråkigt man har mera! Jag klagar inte men jag skulle verkligen behöva lugna ner lite och få varven att gå på lägre varv. Det lättar dock redan att jag fick mitt körkort förra veckans torsdag! Inget stress med det mera. Så det har blivit en del köras de senaste dagarna som har varit jättekul. På lördag var det jobb igen från att ha haft ungefär två veckors paus, vilket var verkligen skönt... Nu får man väll bara ta på sig flera turer för att kunna betala allt osv. Efter jobbet senare på kvällen blev det Affes igen och Etta kom till mitt och vi grundade hos mitt. Otroligt mycket människor men kanske tom. lite för mycket. Äsch, det har blivit för mycket dit på senaste tiden och jag börjar ha slut på kläder att sätta på mig, haha. Så det blir nog två till tre veckor paus från det nu. Helt enkelt i väntan på att få filisen tillbaka. Kämpar även med att få känslan för skolan tillbaka och jag är mycket nöjd över mig så här långt. Nu om jag skulle kunna slippa av med min flunssa och få allting som bör fixas fixat så blir jag väldigt lycklig och avslappnad. Inte kunde man säga iallafall att man saknade motivation! Det blir nog ordet för denna månad, och förhoppningsvis även framåt, motivation.

Trött

Idag var då matematik provet. Hmm.. alltså jag måste säga att på den senaste tiden har jag fått väldigt svårt att säga hur jag tycker jag presterat i något. Jag kanske får 4 i matematik provet, eller just och just 5? Eller blir totalt chockad och får en 6? Jag vet inte, jag orkar inte riktigt fundera på det när jag ändå får veta resultatet sedan vid något skede. Dessutom har jag huvudet fullt med allt möjligt annat. Har idag också läst ganska bra måste jag säga, till historia provet som är i morgon. Men sen igen, är man allt för säker när man far till provet så då går det oftast dåligt. Morgondagen blir annars nog mycket intressant. Jag har väckning kl. 6.00 redan, vilket jag är lite orolig över att hur jag skall orka, och sedan har jag min sista körlektion kl. 7.00, vilket jag fick fixat. Sen blir det att skynda sig till skolan och skriva historia provet och sedan troligtvis få ut det fruktade matematik provet! Efter det får man väll hitta på något att göra att man inte blir allt för nervös inför uppkörningen som sedan sker lite före 16. Äh, ingen stress. Lugnt bara! Jag tog förstås lite pauser från läsandet emllanåt också och passade på att se på lite Sex and the City och så såg jag filmen Wall-E, vilken var helt sjukt underbar och bra! Jag rekommenderar varmt.

Men jag tror jag skall försöka gå och sova nu. Ska säkert lyssna lite på Maskinen - Segertåget och Britney Spears - Womanizer fär att hjälpa få sömn. Inlägget blev kanske lite kortare än vanligt nu, men skall försöka bättre till nästa gång. Då är även provveckan slut!

Adios!

Fullt upp

Fastän man har fått relativt mycket fixat här under de senaste två veckorna, så har jag ändå så sjuttons mycket att göra och laga färdigt till en deadline. Jag vet ändå att jag alltid får sakerna gjort till sist, även om det blir lite stressigt. Jag är dock mer oroligt över min inspiration och intresse. Kanske det känns så bara pga. att man har så många saker i elden på samma gång att man inte orkar satsa lika bra på allting. Denna vecka borde jag ändå få mitt körkort så jag hoppas att det kommer redan att hjälpa. Dessutom är studentskrivningarna över vilket verkligen lättar på stressen! Sen gäller det bara att klara av provveckan och efter det skall jag sluta slappa så mycket! Om man balanserar intresset jämt mellan allting ska det inte vara ett problem att klara av allt. Jag vet att de senaste tiden inte har gått enligt planerna och inte så som det borde. Bara man får sakerna under kontroll skall man väll kunna njuta av allt lite bättre, hoppas jag iallafall. Med allt detta hoppas jag även att jag får bättre tid att se efter denna blogg, utseendet är nämligen inget nämvärt... Mera bilder även, länkar osv.

Men nu har jag fått nog av att läsa till matematik provet och det får gå som det går, ingen stress! Man måste ju se efter sin hälsa också och nu när detta inlägg är skrivet tror jag att jag finner mig framför TVn och se på lite BB. Programmet jag aldrig i mitt liv skulle bli fast med att se på! Det är väll lärt att man ska aldrig säga aldrig, you know me?

Ciao!

Helt otroligt, del 2

Det är faktiskt inte länge sedan jag började blogga och jag måste säga att jag redan har lite floppa det. Jag har otroligt mycket om lite allting att berätta men konstigt nog så har jag börjat märka att jag gör ganska mycket hela tiden att man hinner inte riktigt med allt. Sätt och vis är det bara bra att jag inte sitter vid datorn hela tiden men jag har nog meningen att få detta bloggande att fungera regelbundet. Så jag lovar att förbättra mig! Men nu tillbaka till födelsedags firandet.

Så vi stack med hela gänget från mitt med taxi. Mot The Big City, Helsinki. Hela vägen var det bra fiilis, mycket tack vare gott sällskap, bra grundat och bra musik! Vi klarade oss dessutom med bara ett toalett-besök och jag tror den ena karln som jobbade på ABC blev relativt glad att se vårt gäng för att stämningen där var otroligt deprimerande, haha. Så kom vi fram till Helsingfors och vi hade limusinen att se framemot. På väntan blev det toalett-besök igen och mycket bilder. När sedan limusinen kom rakt in till centrum blev blickarna långa och våra miner mycket glada. Troligtvis största delen av alla bilder blev tagna från limusinen och fiilisen var på topp! Det var definitivt det bästa med kvällen. Jag tror vi kommer att ta den på nytt nångång. Efter en timmes körande så förde den oss till KY Klubi var en VIP-loung väntade oss. Vad roligt att få betjäning genast man kom in till klubben. Dricka fanns det, mycket människor, fiilis, dansande och sjuka tår! Men man orkade inte tänka på fötterna vid det laget. Till sist kom taxin efter oss ungefär kl. 3.00 och vår färd hemåt startade. Resan gick till att äta lite saltigt och disskutera om kvällen överlag. Det var så otroligt kul. Sedan blev Jassu, Taisto och Nikke övernatten hos mitt och jag sovde väldigt dåligt för att ena herrn tog lite utrymme. Så blev det morgon och alla var lite trötta men tydligen relativt nöjda och det var jag med. Men jag har ännu att skriva om lördagen och allt vi gjorde då, så jag återkommer troligtvis idag igen med ett inlägg om det.

Tills dess, cya!

Helt otroligt, del 1

Jag har nästan svårt att överhuvudtaget uttrycka mig om gårdagen och vad allt gårdagen hade med sig. Men det säger jag att sjuttons roligt var det iallafall!

Dagen började med studentskrivningar, finska skriftliga, och nu har vi inte några skrivningar ända tills nästa vår! Skrivningarna var otroligt lätta och jag satt till sista ungefär en och en halv timme och väntade på att få fara. Märkte bra att övervakande lärarna tittade lite långt att stackars flicka håller på att bli totalt uttråkad, haha. Det som kronade dagen var att jag bar en silver tiara även på huvudet hela dagen. Månne de inte väckte nyfikenhet bland människorna i våran "by". Men det var bara kul, kanske jag väckte lite bättre humör hos människorna. Tillbaka till programmet. Så vi gick till butiken och köpte första gången ut. Det låter lite fjolligt att säga de så men speciellt kändes det. Roligt var det också att det dök upp gratulationer lite här och där. Otroligt snabbt gick tiden ändå och snart så kunde vi börja grunda för kvällen. Jag fixade även mitt hår till en miniafro och hade grön topp och silver skor från ASOS och sedan svarta byxor. Så småningom kom alla till mitt och jag fick några mycket trevliga presenter (tack Krista för korsetten!). Sen började jag, Etta, Jasse, Jassu, Pia, Nikke och Taisto bli klara för avfärd!

Tyvärr har jag lite bråttom nu att fara och kolla på FBC Elit herrarnas match i hallen. Det är en lite turnering här på gång. Så jag berättar om resten av kvällen lite senare, om jag hinner, för att ikväll blir det andra delen av vårt festande, Affes!

Ha de bra!

Tålamod

Idag är det hårda tider. Jag skall fylla 18år imorgon! Det blir hårda tider därför för att jag har säkert det sämsta tålamodet någonsin. Idag skulle jag även säkert ha sovit till ungefär kl. 9 som var min plan, men jag vaknade redan kl. 7.20 och månne inte det första jag tänkte på var att jag fyller imorgon. På samma gång vet jag inte, det känns på sätt och vis helt som en vanlig födelsedag, men ändå har det från början kännt helt annorlunda. Det är faktiskt jättesvårt att förklara, och då kommer vi till min andra grej, jag är även den sämsta på att förklara. Kanske jag håller mig till att babbla mitt eget och kanske någon sen med tiden börjar förstå mig, haha.

Men tillbaka till idag. Jag har ledigt idag pga. att provveckan börjar idag. Som tur har jag dock lyckats få relativt mycket program ihop för idag, vilket kommer att vara bra för att få mina tankar till andra områden. Jag skall fara en sväng till skolan ändå för att prata med min långmatematik lärare för att reda upp lite saker och ting. Sen blir det kaffe med en kompis från finska skolan och efter det mycket troligt kaffe med två andra av mina goda kompisar. (Låter lite dabbigt att säga att man far på kaffe fast man inte dricker kaffe överhuvudtaget, men det låter ju nog finare än att säga att man far på kakao...) Efter detta blir det en sväng till Ekenäs och sen är man väll hemma nångång efter kl. 16.30. Ett mycket spännande moment i dagens planer är träningar! Jag skall nämligen fortsätta spela i vårt innebandylag, FBC Elit, idag efter ungefär en halv års paus. Dålig kondis gånger 3000! Jag skriver om det efter träningarna, om jag inte är helt död.


Ciao!


Så var det min tur

Jag måste säga att jag tidigare aldrig riktigt fastnat för att läsa bloggar och allra minst fastna för att själv även börja blogga, men här sitter jag nu med min egna blogg.

Har under det senaste kanske 2-3 veckorna följt med några bloggar som jag hört om av mina kompisar och det gick ju sen snabbt att när man första gången läste så kom man nästa dag igen och kolla. Sedan kom jag äntligen att fråga av min kompis linken till hennes blogg, det var då jag läste hennes blogg som jag riktigt fick sugen för det. När jag nu tänker på att jag skall försöka börja blogga, så är jag lite rädd att jag inte kommer att ha så mycket att berätta. Dock nu har det redan hänt så mycket och kommer att hända så mycket att ja tror nästan att det inte kommer att vara ett problem att skriva hit. Det vet jag inte sen att hur intressant ni finner det. Det som jag även finner lite jobbigt, är att kunna skriva på ett korrekt språk. Jag har varit så inblandad i vår dialekt, kariska, att det fastnar MYCKET lätt i skrivandet. Men jag tar detta även som en bra övning att hålla skrivandet i skick, även pga. att det kan vara mycket bra för studentskrivningarna!

Detta första inlägg blev otroligt långt och jag har så mycket att berätta om kommande v-slutet att jag måste nästan lämna det till nästa inlägg. Kanske jag har funnit någon enstaka läsare tills dess!

Ha de bra!

Välkommen till min nya blogg!


Om

Min profilbild

Heidi

RSS 2.0