Överblickar
Så har man hunnit träna lite igen, jobba och sova! Lyckades i förra veckan fyra nätter sova ca. 10 timmar och fast det i början kändes tröttsamt att vakna nästa morgon så blev man mycket snabbt van. Men det är otroligt svårt att uppehålla en sådan rytm att jag nu försöker på att iallafall sova ca. 9 timmar varje natt. Rytmen for också bla. pga. att vi var ett varv med Etta och Mr. N till KY Klubi i Helsingfors på lördagen. Tack för McDonalds maten! Var också på dagen i Helsingfors med 80% av familjen och shoppa lite. Kom hem med ett par svarta snygga boots med passlig klack, en "mushmush" vinröd ylletröja och ett par nya kulor i nacken. Fick min julkalender också! Söndagen gick sedan ut på att städa och fixa i rummet och dessutom möblerade jag om hela rummet. Idag bar det av till Kimito med buss var vi spelade våra semi-final matcher inom skolinnebandyn. Motståndarna var Kimito och våra medpassagerare Ekenäs. Resultatet blev; FINAL! Ser riktigt framemot en roadtrip till Österbotten i början av nästa månad för final matcherna. Så blev det träning ännu för hela bunten vilket kanske inte var ett så bra val för min del, har knäna väldigt ömma och lyckades försträcka en muskel i ryggen. För att låna Laskas (vår tränares) ord så är jag en 93 år gammal tant med försträckningar och reumatism... och stelheten kan man inte ju glömma. Glamorous! Jag hoppas verkligen på en bättre fiilis i morgon, för att nu tar allt bara sjukt. Men jag vet att jag iallafall har fått något gjort idag!
För att gå till andra ärenden så har jag idag konstaterat att jag inte är samma person som 2-3 år sedan, och jag älskar det! Jag har blivit så självsäker och säger vad jag tycker då jag känner att jag blivit behandlad fel. Detta förstod jag först när min ena kompis sa förskräckt åt en incident som inträffat mig att "Jag förstår inte att du våga säga så där, jag skulle aldrig ha kunnat göra så.". Att stå upp för sig själv är kanske det viktigaste man bör kunna göra, just för att det är för ditt eget bästa. Tänka sig att jag förstod det nu först. Där ser man, saker och ting behöver tid för att kunna mogna och blomma ut i en själv, allt bjuds inte rakt ut. Men är inte det det bästa i det hela?
Öde
Något som jag även har börjat uppskatta är ödet, detta kombinerat med mitt nya tänkande. Från att ha tagit motgångar väldigt hårt och personligt har jag bytt om till att acceptera det hända och tro på det att justice eller ödet korrigerar det. Helt enkelt att följder kommer med tiden till rätt person och den som dömts fel gottgörs. Detta bevisades med en gårdags händelse och händelser mycket långt under den senaste månaden. Ögonblicket då man förståd att ödet hade slagit in, kunde man inte låta bli att känna vågen av lättnad och lycka. Hårda tider medför goda. För övrigt kunde inte gårdagen ha blivit bättre, man tackar!
Fick på samma gång en känsla av stor avundsjuka då jag i vårt tamburskåp och hittade mammas hög av otroligt vackra och stiliga vinter/höst klackskor. Just sådana som man själv skulle villa ha en hög av. Jag prövade på några och kunde bara konstatera att jag vill ha dem. Tyvärr har jag fått några av pappas gener och är lång till växten, vilket medför stora fötter, rättare sagt 41, då min mamma har ca. 38. Lycka till att gå stiligt i de skorna då det ända du kan tänka på är den ohärdiga smärtan. Det finns väll helt enkelt inget annat alternativ än att börja själv köpa nya skor, mycket nya skor.
Men nu är det träningar som gäller!
Hasta la Vista!
V-slut
Så var det v-slutet och Affes, kul var det som sjutton! Jag har aldrig skrattat så mycket, för det kan man väll tacka en liten incident, haha. Skicket var det passligaste och vi stack därifrån med Etta och Jasse just passligt före alla andra. Fiilisen var bra, mycket bekanta, några nya bekantskaper, sjuka fötter osv. Ovanligt många bjudna drinkar även, tack! Söndagen gick ut på relativt mycket småpysslas, vilket i detta fall även var riktigt skönt. Måndagen kändes sen igen lika hemsk som alltid och jag blev en del olycklig när jag fick höra att läraren i min ena samhällslära kurs har blivit sjukskriven, troligtvis hela resten av kursen. Jag tog tom. denna kurs på nytt för att jag gillade den så mycket, mycket även pga. den otroligt bra läraren. Vikarien har inte samma touch i ämnet, hmpf... Så höll jag sällskap till min ena kompis och dråg några rundor i Fiskars skutsin, haha. Idag, absolut ingen stress. Fick ett litet fel i bilen även fixat men fick veta att jag måste vänta ända tills nästa veckas onsdag för att få vinterringarna under. Har just ätit och lagade nu ihop lite brownies som jag skall snart sluka i mig, slurp! Hoppas de är goda..! Hade tänkt stanna hemma resten av kvällen även, läsa lite på min bok och laga matematik läxorna. Men vad säger jag? Jag har för första gången på evigheter inga läxor i matematiken! Badabim badabom. Alltså en lugn kväll med brownies och bok, nam! (Om inte planerna ändrar igen, som det många gånger gör.)
Adios!
